User:M0kasc0501/Syskonkärlek i Wikimediafamiljen

Detta är en undersökning som genomförs inom kursen "Informatik A, Wikipedia - Författande, trovärdighet och teknik" vid Mittuniversitetet sommaren 2010. Ansvarig lärare för kursen: Magnus Eriksson

Undersökningen har genomförts av Kaj som även redigerat under kontot m0kasc0501 inom ramarna för kursen.

Wikimediafamiljen

Även om Wikimedia Foundation är mest känd för Wikipedia så driver de samtidigt flera andra projekt. Vissa hanterar stödsystem och bakgrundsfunktionen, men flera har koncentrerat sig på material som inte passar på Wikipedia, som Wikinews som hanterar nyhetsrapporteringar och Wikibooks som innehåller läromedel och handböcker. De olika projekten varierar sinsemellan i storlek, aktivitet och arbetsätt, både mellan olika projekt och mellan olika språkversioner av samma projekt.

De projekt som huvudsakligen, men inte uteslutande, är intressanta för denna studie ska få en kortare presentation.

	Wikipedia Uppslagsverk		Wikiquote Citat, talesätt och ordspråk på olika språk.		Wiktionary Ordbok med förklaringar, uttalsanvisningar, härstamningar, synonymer, antonymer, exempel, översättningar med mera.
	Wikibooks Läromedel och handböcker i en mängd ämnen.		Wikisource Källdokument i form av originaldokument som ligger under fria licenser.		Wikinews Notiser och artiklar kring nyheter från hela världen.

Syfte

Eftersom de olika projekten skiljer sig distinkt åt i inriktning och arbetsätt men samtidigt ska agera utifrån vissa gemensamma värderingar är det intressant att se hur relationen är mellan de olika projekten, och eftersom Wikipedia är markant den mest kända och mest aktiva av dem är det dessutom intressant att se på relationen till Wikipedia specifikt. De flesta som är aktiva på "syskonprojekten" är även på något sätt aktiva på Wikipedia, medan den absolut största majoriteten av Wikipedias användare endast är aktiva där. Därför ser jag ett intresse i att i första hand se relationen från de mindre projekten perspektiv.

Denna studies syfte är alltså att undersöka de mindre projektens syn på relationen mellan Wikimedias olika projekt i allmänhet och relationen till Wikipedia i synnerhet.

Metod

Denna studie kommer ta formen av en kvalitativ intervjustudie, det vill säga att intresset inte ligger i statistiken utan i innehållet. Det som är viktigt är alltså inte hur många som har en viss åsikt, utan att fånga in så många åsikter som möjligt. Därför innehåller studien dels öppna frågor och dels flera olika sätt att samla in åsikter.

1. Den första insamlingsmetoden utgår från enskilda intervjuer, där deltagare via e-post besvarar tre öppet formulerade frågor.
   • Hur ser du på relationen mellan Wikipedia och [aktuellt projekt]?
   • Hur ser du på relationen mellan Wikipedia och de andra projekten?
   • Hur ser du på relationen mellan Wikimedias projekt i allmänhet?
2. Den andra insamlingsmetoden har mer formen av gruppintervju och bygger på en öppen diskussion kring samma ämnen som intervjufrågorna behandlade.

Intervju som metod

Den här studien använder sig av ett brett spektrum av intervjutyper, från att gränsa mot enkät till att gränsa mot deltagande observation. De individuella intervjuerna utgick från tre förutbestämda frågor och endast kan ses som intervjuer för att det lämnades öppet för följdfrågor, och gruppintervjun var mer som ett öppet samtal.

Studien använder denna breda metod för att både få djup och bredd på svaren, de enskilda intervjuerna gav möjlighet till utförliga svar och gruppintervjun gav deltagarna möjlighet att bemöta och utveckla varandras synpunkter.

Detta kan kan ses som ett problematiskt arbetsätt, det blir bland annat svårt att bedöma representativitet, intervjuarpåverkan och intersubjektivitet i arbetet. Men i denna studien anser jag dock att fördelarna uppväger nackdelarna, framför allt för att den inte söker representativitet eller intersubjektivitet i den mening att studien ska kunna upprepas med samma resultat.

Intervjuarens roll

Personligt engagemang och deltagande i en intervju kan ses som okonventionellt och problematiskt, men i deltagande observationen är det en sen länge erkänt arbetsätt. I den här studien har jag valt att låta rollerna som intervjuare och deltagare berika varandra i den mån att jag använder egna kunskaper och erfarenheter för att kunna utforma frågor och ge exempel, samtidigt som jag får utvecklas personligen genom de öppna diskussionerna.

Detta är som sagt ses som problematiskt då det blir så påtaglig påverkan från mig som intervjuaren på de som intervjuats, detta försöker jag dock motverka genom total öppenhet när det gäller de delar av materialet som skulle kunna ifrågasättas.

Urval

Eftersom studien inte söker statistisk fördelning eller representativitet så har inget direkt urval skett. En inbjudan till att delta har lämnats på den centrala kommunikationssidan på den svenska versionen av varje projekt, och varje användare väljer om och hur han/hon vill delta. Det betyder att vissa deltagare kan delta i gruppdiskussionen utan att svarat individuellt, och vise versa.

Anonymitet

I själva rapporten är all information avidentifierad, men eftersom vissa delar av faktainsamlingen sker öppet kan den som deltar i dessa endast skyddas av den anonymitet som erbjuds av internet och wikisystemet.

Övrig faktainsamling

Viss fakta hämtas från offentliga dokument och statistik, källan hänvisas i dessa fall i samband med att informationen används.

Resultat

Resurser

I en organisation av Wikimedias storlek cirkulerar en mängd resurser av olika karaktär, och hur dessa dirigeras i organisationen ger en bild av hur olika projekt och planer prioriteras sinsemellan. Oavsett om dessa prioriteringar är uttalade eller ej brukar signalerna ändå uppfattas av alla inblandade och påverka hur individen ser på sin roll, möjligheter och intressen.

Med resurser kan man mena en mängd olika saker, men i denna studie delar jag upp resurserna i materiella resurser (teknik, pengar, arbetskraft) och immateriella resurser (kunskap, volontärarbete).

Materiella resurser

I den mån det finns en uttalad prioritering i fördelningen av de materiella resurserna så utgår den från behov snarare än projekt. Inget av projekten nämns specifikt i planerna utan de tekniska och ekonomiska prioriteringarna bygger på att bemöta den totala belastningen och de fördelningar i belastningen som finns. Detta har då resultatet att Wikipedia tar upp den största delen av resurserna av den enkla anledningen att det är de projekten som står för den största belastningen.

När det gäller arbetskraft kan man skilja på administrativ personal och kreativ personal. Den administrativa personalen innefattar ekonomer, jurister, tekniker, analytiker, samordnare m.m. som sköter de dagliga sysslorna för att hålla organisationen och tekniken igång. Den kreativa personalen innefattar i mångt och mycket samma typer av personal, men deras huvudsakliga syfte är att planera och genomföra förändring och utveckling som driver projekten framåt.

Den administrativa personalen är som de övriga materiella resurserna mer en reflektion av generella behov än planer och prioriteringar för framtiden, medan den kreativa personalens huvuduppgifter är just dessa planer och prioriteringar. Så om man tittar på hur dessa kreativa resurser fördelas kan man hitta flera intressanta arbetsområden:

• Wikimedia Strategic Planning har syftet att samla in och bearbeta åsikter om Wikimedias framtid.
• Wikimedia Usability Initiative har syftet att förbättra användarvänligheten i wikisystemen.
• Wikimedia Outreach har syftet att sprida användandet av Wikimedias projekt och wikitekniken till nya användare.

Även om dessa områden behandlar ämnen, problem och tekniker som berör alla projekten så är en återkommande tendens att utgå från Wikipedia-perspektivet. Wikimedia Strategic Planning formas minst av det perspektivet och Wikimedia Usability Initiative mest, men det finns en tydlig, och logisk, koppling mellan resursfördelning och förväntat genomslag. Att förbättra Wikipedias användarvänlighet påverkar fler individer än att lösa problem som bara påverkar ett litet antal användare, och därför prioriteras dessa förändringar.

Immateriella resurser

Fördelningen av immateriella resurserna går i mångt och mycket hand i hand med fördelningen av den kreativa arbetskraften, i vissa sammanhang är de helt enkelt samma sak, i andra styrs de bara av samma principer. Den samlade kunskapen bland Wikimedias anställda verkar helt enkelt fördelas utifrån behov och effekt.

Hur volontärerna och deras kunskap fördelas beror till stor del på var de känner att de kan göra nytta. Det kan visa sig som att man fokuserar på ett område man har stor kunskap i eller ett område som är i stort behov av förbättring. När man tittar på fördelningen mellan olika projekt blir det väldigt tydligt att det finns två viktiga saker som styr, det är eldsjälar och kritisk massa, vid en viss mängd aktiva användare och en viss mängd och kvalité på materialet börjar fler och fler intressera sig för att delta.

Prestige

Ett återkommande påstående i materialet är det faktum att många redigerar efter prestige. En redigering på Wikipedia kommer genast att synas längst uppe i en mängd sökmotorer, en redigering på de andra projekten uppmärksammas oftast av en ytterst begränsad grupp av individer. Detta kan man se bland annat i att artiklar som flyttas från Wikipedia till syskonprojekten ofta tappar sina redigerare, det vill säga att de som arbetat med artikeln på Wikipedia väljer att inte fortsätta arbeta med den när den ligger på ett annat projekt.

Gränsdragningar

De olika projekten har alla ramar för vilken typ av information som hör hemma på vilket projekt, det finns dock dels rum för överlappning mellan projekten, och dels problemet med prestige som nämns ovan.

Överlappningen kan vara saker som om läromedel ska ligga på Wikibooks eller Wikiversity och om en artikel om nyhetshändelser passar på Wikipedia eller på Wikinews. En viss luddighet i riktlinjerna behövs för att låta dem vara dynamiska och undvika krånglig detaljstyrning, och dess är frågor har ofta lösts genom gemensam praxis. Men just skillnaden i prestige mellan de olika projekten gör frågan svårare och gör att denna praxis ifrågasätts gång på gång. Wikipedia har en jämn ström av artiklar som hanterar pågående skeenden och dagsaktuella händelser, och för att undvika vinklade fakta och dagsländor borde dessa saker inte få en artikel förrän fakta har fastslagigt och relevans visat sig. För att fånga upp dessa artiklar finns då Wikinews som har just denna typ av material som sitt syfte. Men eftersom Wikinews har en liten användarbas, är relativt okänt och inte hamnar högt i sökmotorer så blir resultatet ofta att artiklarna raderas från Wikipedia, och därmed går informationen förlorad, utan att flyttas över och hanteras på Wikinews.

Det motsatta problemet finns även, det vill säga att material flyttas till ett projekt som inte vill ha det. Om man inte har satt sig in i de olika projektens syfte och praxis är det lätt att till exempel av misstag flytta upphovsrättsskyddade texter till Wikisource eller skönlitterära texter till Wikibooks.

Interdependens

"Inget [projekt] är en ö" är nog det svar till studien som sammanfattar denna punkten på allra bästa sätt. De olika projekten omfattar olika material och olika arbetsätt, men de lyder under samma övergripande regler om öppenhet och frihet, och det sker ett kontinuerligt utbyte av material, användare och idéer. Olika projekt med samma språk och olika språkversioner av samma projekt är i princip fristående enheter, men i praktiken färgar de av sig på varandra. Den som satt sig in i till exempel svenskspråkiga Wikipedia kan ganska snabbt orientera sig på såväl engelskspråkiga Wikipedia som andra svenskspråkiga projekt och hitta motsvarande strukturer, begrepp och arbetssätt.

Materialet berikar även varandra, till exempel kan Wiktionarys ordförklaringar och Wikipedias artiklar användas som extra information till Wikibooks böcker och Wikinews notiser, Wikipedia kan använda Wikisource för källor och Wikiversity kan hitta läromedel på Wikibooks. Ibland finns bilden av att Wikipedia är kronjuvelen och resterande projekt ska utgöra stödsystem, Commons ska tillhandahålla bilder, Wikisource ska tillhandahålla källor och Wikibooks/Wikinews/Wiktionary ska ta hand om det som inte platsar på Wikipedia. Detta är dock ett perspektiv som motarbetas av många, både användare på de mindre projekten och användare på Wikipedia, och som varken Wikimedia Foundation eller koordinationsprojektet Meta stödjer.

Diskussion

Wikipedia är störst, mest känt, har flest användare, mest trafik, mest mediebevakning, och får därför mest tid och rum såväl i organisationen som i diskussioner, planer och projekt. Det är i sig inte ett problem, så länge resurserna tillåter andra projekt att existera och utvecklas. Problem skulle det bli om Wikimedia Foundation valde att begränsa något av de andra projekten till fördel för Wikipedia, något som till exempel skulle kunna ske om Wikimedias ekonomiska situation skulle förändras drastiskt.

I dagsläget blir det lätt att Wikipedias problem och möjligheter styr dagordningen, men det resulterar bara i ett ökat fokus på Wikipedia, inte minskade resurser eller möjligheter för de andra. De övriga projekten har än så länge samma möjligheter att etablera sig och växa, och ta den plats de behöver. Om detta skulle ändras så tillåter dessutom upplägget och licenserna att den som är intresserad helt enkelt kan ta med sig allt arbete som gjorts och fortsätta någon annanstans.

Synen på Wikimedias alla projekt skulle nog må bra av ett synligare och gemensammare samarbete, det är lätt att fastna i sin egen lilla bubbla och missa de möjligheter som finns bara runt hörnet. Även om man huvudsakligen arbetar i ett speciellt projekt kan det vara givande att sätta sig in i och följa innehållet, arbetsätten och utvecklingen av de andra projekten.

Den här studien skulle med mer tid och fler deltagare kunna måla upp en mer detaljerad bild av Wikimedias värld, och kanske ge några råd om framtiden. Men även som den ser ut nu kan den ge en bra idé om de problem och möjligheter som finns, och lyfta fram tankar och fakta som kan användas i fortsatta studier.

Litteratur

Metod

• Template:Bokref/Jarl Backman/1998
• Template:Bokref/Martyn Denscombe/2000

Bilagor

• Bilaga A, Protokoll från gruppdiskussion
• Bilaga B, Intervjuguide